Välkommen på föreläsning med professor Magnus Hagevi: Är religion bra eller dåligt för demokratisering?

Tid: 16 november kl 18.00 – 20.00

Plats: Immanuelskyrkan, Kungstensgatan 17, Stockholm

Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet. Hans forskning har fokus på politiskt beteende, politisk opinion, partier och parlament. Magnus Hagevi har också ett särskilt intresse för religion och politik, religionssociologi samt religiös förändring. I föredraget diskuteras relationen mellan religion och demokrati, särskilt frågan om religion är bra eller dåligt för ett samhälles demokratisering.

Aktuella forskningsprojekt: https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/projekt-religios-forandring-i-sverige/ och https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/projekt-minskad-ideologisk-polarisering-och-konflikt-i-vasteuropa-mipoc/

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet.
Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet.

Religionsvetenskapliga sällskapet intervjuar Christer Hedin om boken Österns kyrka

Religionshistorikern Christer Hedin skriver om den assyriska kyrkan i den nyutkomna Österns kyrka. Den assyriska kyrkans historia och fromhet. Boken ges ut på Artos & Norma bokförlag med tryckningsbidrag från Religionsvetenskapliga Sällskapets Publikationsfond. Vi fick möjlighet att kort intervjua Christer om boken, som enligt honom behandlar ett område som förtjänar mer uppmärksamhet.

Hej Christer! Varför valde du att skriva om den assyriska kyrkan? 

Kyrkan har en fascinerande historia med församlingar över hela Asien under 1200-talet. Kyrkans kristna budskap härstammar från apostlarnas förkunnelse men skiljer sig från Västkyrkans. Tanken på arvsynd är okänd. Många kristna humanister, som Sveriges första fredspristagare Klas Pontus Arnoldson, fördömde arvsyndsläran, tydligen utan kännedom om att denna mörka människosyn endast var en del av Västkyrkans teologi.

Vilken typ av läsare vänder sig boken till? 

Alla som är intresserade av historia och kyrkligt liv skall kunna läsa den, men främst kan den vara en tillgång för dem som vill lära känna kyrkan, antingen de själva tillhör den eller möter medlemmar i sin omgivning. Det är också en fördel om man får perspektiv på frågan om vilka som är assyrier.

I boken tar du upp att den assyriska kyrkan har haft och har olika namn. Hur kommer det sig?

Det är inte så många namn men problemet är att den ofta kallas ”nestoriansk”. Det namnet har kyrkans fiender skapat i ren illvilja, för att ge sken av att de hyllar en teolog som fördömdes av ett kyrkomöte. När man nu undviker nedsättande beteckningar i andra sammanhang skulle man kunna undvika n-ordet (som i andra sammanhang) och använda namn som ”Östassyriska kyrkan” och ”östassyrier” i stället.

Hur är boken upplagd och varför valde du den strukturen?

Det börjar med en historisk översikt för att visa hur traditionerna vuxit fram ur den äldsta kyrkans förkunnelse och sedan bevarats genom århundraden i mötet med andra kulturer. Läran och fromhetslivet får sedan egna kapitel.

Lärde du dig något nytt under arbetet med boken?

Ja, mycket om hur mötet med buddhism och kinesisk religion sett ut under missionstiden, om hur Katolska kyrkan på olika sätt försvårat de ortodoxa och orientaliska kyrkornas verksamhet i Asien, och om vilka fasansfulla förföljelser de kristna i Mellanöstern har utsatts för i modern tid. Europas stater har omväxlande utnyttjat och svikit dem, alltid i egna intressen.

Efter att ha skrivet en bok om den assyriska kyrkan, vad skulle du vilja se mer forskning på inom området?

Hela Östkyrkan förtjänar mer uppmärksamhet. De orientaliska kyrkorna nämndes i samband med IS härjningar men vilka är de och hur blev det efter striderna? Jag började min forskning som patristiker (en som studerar kyrkofäderna, i mitt fall Gregorius av Nyssa) och vill gärna att kunskapen om Östkyrkan skall öka, så att deras traditioner blir allmänt kända. De är lika gamla som Västkyrkans men skiljer sig i viktiga avseenden.

1913 inrättade Sällskapet en publikationsfond för att främja utgivanden av religionsvetenskaplig forskning. Denna översikt visar vilka titlar som givits ut med stöd från publikationsfonden. Idag kan Sällskapet bidra med tryckbidrag till publikationer av religionsvetenskapligt intresse och med folkbildande ambition. Det rör sig om totalt ca 50.000 kr per år. Frågor och ansökan om bidrag ställs till styrelsen.

Christer Hedin 2017. Foto: Kjell Elenius

En föreläsning och intervju med Ingela Visuri

Ingela Visuri är lektor vid Högskolan Dalarna och hennes forskning berör kognitiva perspektiv på religion. Våren 2019 disputerade hon i Religionsvetenskap vid Södertörns högskola och därefter fick hon ett post doc-projekt i vilket hon undersöker autism och socialt/teoretiskt lärande i pedagogiska lajv.

I denna video presenterar Ingela sin avhandling Varieties of supernatural experience. The case of high-functioning autism och därefter följer Gunilla Gunner upp presentationen med ett antal frågor.

 

Klicka här för att se intervjun med Ingela Visuri

Klicka här för att ladda ner Ingela Visuris avhandling

Religionsvetenskapliga sällskapet intervjuar Katarina Plank

Katarina Plank är docent i religionsvetenskap vid Karlstad universitet. I videon intervjuas hon av Susanne Olsson (SU) om forskningsfältet Levd religion. Vad går forskningen ut på? Vad är den en reaktion mot? Vad är det för något som studeras inom ramarna för fältet? Vad är det för kunskap vi kan nå genom detta? Katarina presenterar forskningsfältet och förklarar vad det går ut på. 

Katarina har redigerat en antologi som nämns i videon som har många kapitel som på olika sätt illustrerar hur forskningsfältet ser ut:

Levd religion: Det heliga i vardagen. Red. Daniel Ekstedt och Katarina Plank. Nordic Academic Press, 2018

Hon nämner också två forskningsprojekt som hon deltar i och dessa nämns på hennes hemsida:  https://www.kau.se/forskare/katarina-plank

Ni finner också det dokument som nämns i videon, ”Nattvardsritualer i Karlstad”, här nedanför.


Klicka här för att se intervjun med Katarina Plank

Klicka här för att ladda ner Nattvardsritualer i Karlstad

Bli medlem i Religionsvetenskapliga sällskapet!

Ordförande Maria Södling.

Som medlem i Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm bjuds du in till Sällskapets offentliga föredrag. Varje vår arrangeras en vårutflykt till en religionsvetenskapligt intressant plats i Stockholm med omnejd. Årsmötet hålls traditionsenligt i september med förhandlingar och föredrag.

Du blir medlem genom att sätta in 100 kr på bankgiro 577-5804 med Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm som mottagare. Den som så önskar, kan betala 1000 kr för ett livstidsmedlemskap. Ange e-postadress, eftersom medlemsutskick sker per e-post.

Välkommen!